2014
Så har 2014 passerat och blivit 2015! 2014 var minsann ett mycket bättre år än 2013!;) Det tog ett tag för mig att landa i att jag blivit mamma och det var nog först efter Miltons 1årsdag som jag äntligen började känna mig hemma i allt. Det kändes som det var mycket slit och kämpande med saker det där första året, så är det med småbarn, men vår tuffa start satte nog också sina spår.
Men i januari började allt kännas lättare och ljusare igen. Och i februari började jag jobba igen, 75% har varit väldigt lagom för mig med det yrket jag har. Det har känts kul att jobba lite igen, men jag kände mig lycklig när jag återigen gick hem nu i december för ännu ett nytt kapitel i livet.

Att jag började jobba igen gjorde dock att jag var sjuk en hel del under våren och träningensåret blev inte som jag tänkt mig. Men i maj var kroppen så gott som tillbaka i formen jag hade innan Milton föddes, så vad passade då bättre än att bli gravid igen!;) Vi hade väl tänkt oss några månader till mellan barnen, men är det en sak som människan i de flesta fall inte styr över så är det just det där med barn!;) Det är i alla fall vår erfarenhet!;)

Vi tog nyheten med ro, ett till barn har vi tänkt oss sen Milton föddes. Så det kändes bra!:) Jag minns dock början av sommaren med trötthet, det hände massa kul men jag var mest trött!;) Som tur var blev det bättre med tröttheten och efter det sprang veckorna förbi. Och hösten har verkligen gått i rasande fart.

Milton började förskolan i september och trivs superbra!:) Dock är det ju så med första tiden på förskolan att det innebär många sjukdomar, så hösten har bestått av mycket sjukdomar för Miltons del. Men vi har överlevt även det!;) Jag har under hösten träffat en psykolog som är kopplad till MHV och BHV, hon har hjälpt mig att skaffa mig nya verktyg i mitt föräldraskap och att se livet på ett litet annat vis. Tack vare henne har jag sänkt kraven på mig själv markant och tack var det har jag tagit hösten med ro. Det trots många sjukdomsperioder, svajande gravidhormoner, vakennätter och trots.

Visst känner jag mig fortfarande nere, trött, slut och less ibland och tycker livet är grått. Det är en del av livet, sådan är jag, men jag fastnar inte längre där!:) Och jag har slutar älta gamla saker, något jag varit expert på förut.

Så 2014 har det känts som jag kommit mer till ro i livet och jag trivs väldigt bra med livet jag lever! Just nu är jag ju dock höggravid, tjock, trött, fylld med hormoner och inte alls mitt bästa jag, så det symboliserar väl kanske inte det lugnet jag tycker infunnit sig i mitt liv under året!;) Men nu är vi på sluttampen så det är bara att härda ut, snart är bebis här! Tänk att det blir en 2015 bebis!:) 2015 blir minsann ett bra år!:)