Livet som tvåbarnsförälder
Jag börjar mer och mer komma in i det här nya livet. Men jag skulle ljuga om jag sa att det är ett enkelt liv!;) Tack och lov hade vi inte räknat med något annat heller.
En fördel med att Elis är nummer två är att jag redan gjort allt en gång. Jag vet att vakennätter, maratonamningar och ett evigt bärande inte är för alltid. Jag säger inte att det gör det så mycket roligare, men jag får ingen panik av det utan försöker att bara gilla läget. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag tycker bebisperioden är lite tråkig. Vissa stunder är verkligen supermysiga och härliga och jag vill inte hoppa över den heller. Men när en burit och kånkat och ammat och bebis inte blir nöjd och det för fjärde kvällen i rad, ja då vill en gärna snabbspola tiden lite!;)
Men som sagt jag vet att det går över och håller oftast inte i sig mer än ett par dagar. Rutiner finns knappt i en bebis värld de första månadena vet jag sen Milton var liten, det är bäst att bara flyta med. Vi har haft turen att ha Fredrik hemma med oss massa extra dagar de här första månaderna då han haft så mycket semester att ta ut och som det underlättar för oss! Nu kommer påsken också som bjuder på två kortveckor även den, det är härligt att våren bjuder på lite kortveckor!:)
Och det står nog inte på så har jag fått rutin på det här också!;) Om inte så blir det enklare med tiden. Men det finns verkligen inte mycket tid till att skriva här. Jag önskar det gjorde, det är ju min öppna dagbok och jag älskar att kunna gå tillbaka i arkivet och läsa. Men ja, tids nog!:)